Ja, vad kan man säga om helgens bravader. När man såg första artistlistan till den hemmastadda festivalen så var det ingen fråga om ifall man skulle dit eller ej. The Haunted, Mustasch, Danko Jones och Opeth var de fyra första. Men något övernaturligt måste ha skett då jag inte såg en hel spelning av någon av de fyrnämnda. Taxin vi hade beställt hem kom aldrig som gjorde att vi missade halva the Haunted. Publiken var för tjock för att ta sig an Mustasch. Några idioter tyckte att moshpit skulle passa utomordentligt bra på en Danko Jones-spelning. Så bra att jag och min vän fick ligga bakom scenen med fötterna lindade till ljudet av Dankos sista toner samt Opeth.

Å andra sidan såg man alla dessa artister i somras. Likaså Amon Amarth som jag också missade i helgen. Därimot blev jag glatt överraskad över uppslupningen över det lokala bandet Hate Ammo. Med två spelningar bakom sig har det lyckats få många anhängare redan. Men med Naglfar, Assailent, Live Elephant och Taedeat i bakgrunden på medlemmarna har de väl sina lojala anhängare. Med all rätt. Det är ett band på väg uppåt.

Folk frågar mig om jag hade kul på festivalen. Jag svarar “Det beror på vilken synvinkel du frågar från”. Jag är väldigt besviken att jag missade så mycket som jag ville se. Men så fort jag sa “Det kommer att bli grymt!!” så borde jag ha förstått att herr Murphy skulle dyka upp och förstöra för mig.